”Barnen hade det inte bättre förr”
Forskare: Dagens barn och ungdomar mår minst lika bra
Svenska barn och ungdomar mår minst lika bra som för 20 år sedan.
  De psykiska problemen har inte ökat, alltså tvärt emot vad många tror.
  Det är fler ungdomar som söker hjälp i dag eftersom skolan inte har resurser att ta hand om de som trots allt mår dåligt.
   – Många tror att psykiska problem ökat hos barn och ungdomar, så är det inte, säger Bruno Hägglöf, docent och läkare i Umeå.
  Däremot söker fler hjälp i dag.

”Det är inte längre skamligt”
   – Besparingarna har inneburit, att de som skolan inte klarar av sänds till ungdomspsykiatrin. Många kommer också frivilligt. Det är inte längre skamfullt.
  Bruno Hägglöf har frågat 4 000 barn och ungdomar i Västerbotten om deras psykiska hälsa och jämfört resultatet med tidigare undersökningar.
  Resultatet är överraskande.
  Den psykiska ohälsan har inte ökat utan tvärtom minskat något jämfört med för 10–20 år sedan. Och svenska barn mår varken bättre eller sämre än andra barn i västvärlden.

Små pojkar drabbas oftas
   Bland pojkar och flickor på högstadiet visar undersökningen att närmare 15 procent av eleverna har måttliga till svåra psykiska problem. Det motsvarar fyra till fem elever i varje klass.
  I den lägre åldersgruppen drabbas hälften så stor andel av psykisk sjukdom – mellan sju och tio procent.
  Hos tonåringar ligger depression i topp följt av ätstörningar, ångest, fobier och neuropsykiatriska sjukdomar som damp och ADHD.
  – Tonårsflickor drabbas procentuellt mer än tonårspojkar.
  – I de lägre åldrarna är det tvärtom pojkarna som är värst drabbade, säger Bruno Hägglöf.
  I gruppen fyra till 13 år är damp och ADHD den största enskilda psykiska sjukdomen.
  – Barn som utsätts för vanvård eller svåra separationer kan få depressioner, säger Bruno Hägglöf.
  På senare år har det skrivits ut antidepressiva mediciner också till ungdomar.
  Det är inte konstigt, tycker han.

Påverkas av både arv och miljö
   – Om mellan fyra och fem procent av tonåringarna är deprimerade är det naturligt att det skrivs ut medicin.
  Det finns deprimerade spädbarn, men depression är sällsynt hos mycket små barn och drabbar bara någon procent av nio-, tioåringarna.
  Längre upp i tonåren ökar däremot depressionerna.
  Både arv och miljö påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa.

Skilsmässor kan sätta spår
   – Generella riskfaktorer är psykiskt sjuka eller missbrukande föräldrar. Vanvård och saknad av grundläggande trygghet. Dessutom kan nära dödsfall och svåra skilsmässor med vårdnadstvister sätta spår.
  Bruno Hägglöf tycker inte att siffrorna på något sätt är alarmerande
  – Så här ser den psykiska sjukligheten ut hos barn oc§h ungdomar.
  Samtidigt säger han:
  – Att en procent av ungdomarna har en specifik diagnos innebär faktiskt att den gruppen är ganska stor.